ALLTING ska alltid hända när jag rider starla. Idag skulle jag och tova skritta ut en KORT sväng. Vi kom 60 meter sen satt tova på backen. :P Vera hade blivit rädd för några rådjur, som i princip krockade med oss (?).

Jag hörde "Neej:.." sen kom en skenande vera förbi oss. Då tänkte jag: "oh, no en skenande travhäst (starla) utom kontrolll = SNABBT! = vill inte rammla av då)", men starla lyssnade på mig! lillpärlan! Hon stannade på en gång, stressad var hon och taggad på samma gång.

Vera hade stannat 2 meter framför oss och redan lugnat ner sig. Hon såg ut som: ja, det där var ju en trevlig joggingtur.

Jag hoppade av starla, just in case eftersom det kanske inte vore så lyckat med TVÅ avfallningar och TVÅ lösa heestar. OCH fem rådjur XD CRAAAZY! hehe

Ledde hem dom, starla var lite halvknasig (dock inte det värsta jag varit med om) och taktade runt. vid det laget var hon inte värst stressad, mest taggad. In i stallet, på med grimma ovanpå tränset (orkade inte hålla henne :P) och sen väntade jag på att moa skulle ut med gadd, för då skulle jag följa med upp igen.

Hoppade upp utan problem! Hon står inte still i många sekunder, så man får verkligen kasta sig upp! Hon var lite nervös på vägg tillbaka, men hon gick FÖRST förbi stället där rådjuren hade hoppat fram och sen ville hon springa. Jag skrittade i typ 10 min på lillvolten och starla var fin as usual.

Idag testades starlas psyke. helena sa såhär: En häst som är bra i huvet ska inte bry sig om sånt där. (alltså få "bestående men" av det). Och det gjorde inte starla!! :D:D

Tror det var bra, främst för mig, att jag red tillbaka. För nästa gång vet jag att det är ok.

//Lovis