ujuj het starlis

Idag red jag ut med malin på starla. Det var läskigt, tyckte hon, att gå först in i en kolsvart skog (eller ja, kolsvart var det ju inte eftersom det var fullmåne). Vi gick först bort till hovstallet och starla stannade då och då och ville vända. Det är viktigt att hon INTE får vända. Travhästar kan inte göra så med en vagn om dom blir rädd, så hon ska inte få lära sig att man ska fly från en läskig sten, för DÅ kan det gå snabbt. Hon får hälldre springa förbi det isåfall.

När vi vände hem blev hon tvärknäpp. Hon studsade runt, började lätta på framhovarna och ja.. Blev bara allmänt tokig! Det som var så jäkla kostigt var att jag blev inte rädd. En stor okänd häst som börjar studsa runt, då är det bara jag att bli rädd (ja tycker det är lite läskigt att rida storhäst efter en incident..hehe). Men jag satt bara lungt och ptrooade och gjorde små förhållningar. Hon blev ju inte lugnare, men hon höll sig till skritt/takt.

Vi drog upp för backen till masten typ 6 gånger för att göra av med lite energi. Det behövdes. Jäklar vad hästen sprang. Tur att hon är backtränad för då stannar hon ju iaf när backen är slut. Hon ville springa ner också, men så funkar det inte riktigt när man rider. ;P

På vägen hem var hon lite lugnare, men fortfarande taggad till tusen.

I stallet strechade vi och sen åkte mystäcket på, för hon var helt dyblöt, men nöjd.

//Lovis


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0